När gästerna hade farit hem så åkte jag och Freija med mamma och Lilla E upp till Kanis en sväng och barnen drog ett par åk i backen med snow racern. Ser ni dom på bilden? hehe. Jäklar vad de går i backen det är att ligga på bromsen som gäller om man inte vill åka in i restaurangen. Mamma och Loke var tydligen påväg in i den igår, själv vågar jag inte prova vill inte skada mig eftersom jag fortfarande läker.

 

Idag fyller våran tös 5 år!

 

Vi gick upp tidigt imorse och städade och fejade innan gästerna skulle komma klocka 13:00. Har ju haft fullt upp med jobb hela påskhelgen så städningen fick falla på idag. Lillan fick alla paket på engång på morgonen av oss. På första bilden ovan ser ni vad hon fick, plus ett Rapunzel spel till hennes Nintendo ds. Nöjd tjej! :) Vill jag lova. Av mormor fick hon en dagbok som hon nu hela tiden vill att vi ska skriva i tillsammans. Hon har skrivit upp vilka gäster hon har haft och vad hon har fått i paketen.

 

Att fylla 5 år tyckte hon egentligen inte var så speciellt utan hon ser mer fram emot den sjätte födelsedagen om ett år. När man säger tex "Tänk att du är 5 år nu!" då säger hon "Ah men nästa gång blir jag 6 år och får äntligen börja skolan" Det är en stressad dam som gärna vill börja skolan nu, nu, nu!

 

Bilder från själva kalaset har jag i vanliga kameran så vi får se när dom kommer upp. Har en massa bilder i kameran från förra helgen också men kommer mig liksom inte för att lägga in dom i datorn. Man blir lite små lat när man har instagram ihopkopplat med bloggen, attans! Det blev himla fint i kidsens rum med skrivbordet, där kan Freija sitta i lugn och ro och måla, rita, klippa, klistra och pärla.

♥

 

 

Har nu lyssnat igenom hela Avantasias senaste album The Mystery of time. Det är ju absolut inte det bästa albumet som gjorts. Ganska seg platta, det är något som saknas, men just låten ovan tycker jag håller Avantasia-måttet. En smula besviken måste jag nog medge men nog går det att lyssna på. Oftast fastnar jag för en eller två låtar lite extra och ibland blir ju plattan bättre ju mer på lyssnar så man kanske får nöta in den lite...

 

 

♥

 

Idag var det alla påskkärringars dag. Tyvärr jobbade jag, men barnen och P påskade till det och se så fina dom blev. Himla gullungar man har. Dom var förbi mig på jobbet och lämnade ett litet påskkort också.

 

Nu jobbar jag Långfredagen och Påskafton sen är även jag ledig i två dagar. På Söndag fyller ju Freijsan 5 år så då vankas det kalas här hemma. Oj så hon längtar våran stora tjej.

♥

I Fredags styrde vi alltså kosan mot Skellefteå. Jag, Freija, mamma och lillebror. Mamma och lillebror har varit där förr. Anledningen till att vi åkte dit var för att mysa och bada. Det var Freijas födelsedagspresent från mamma och lilla E. Freija har tjatat om att bada i bassäng hur länge som helst, men jag är inte så mycket för sånt. På Aurum finns en lagom liten bassäng där kidsen kan bada själva, med uppsikt av en vuxen såklart. Det fanns även bastu och bubbelpool. Freijsan älskade att bada hon hade armpuffar och badring. Ibland låg hon på en liten madrass och sprattla med benen. I bubbelpoolen ville hon dock inte ha på bubblorna så det bubblades utan.

 

Jag vet inte hur många gånger barnen var ner i den där poolen men det blev ett par gånger. Det var minsann en lycklig tjej. Till middag åt vi från Sibylla grillen, vi tog med maten och åt på mamma och Lilla E´s rum. Barnen hade dock inte riktigt tid att äta dom slängde i sig maten och sedan stod dom redo för bad igen i full badutstyrsel.

 

Vid 20:30 på kvällen somnade Freija, helt slut var hon. Jag slog på den senaste Tingeling filmen på datorn men hon somna innan den ens hade börjat. Sen vakna hon 05:00!!! På ett jäkla humör och skulle bara styra och ställa och vara arg. Jag var måttligt imponerad om jag säger så, sen har nån jävel på Facebook mage att skriva "Jag skulle ALDRIG låta mina barn gå upp den tiden" Vadå låta, undrar jag? Ska man spänna fast ungarna i sängen eller? Dom vaknar när dom vaknar en 5 åring Freija är ingen man krusar med på morgonen, när hon vaknar är hon utvilad. Alla människor är olika och behöver olika sömn. Jag behöver tex inte 8 timmar som en annan kanske behöver. Tycker bara de lät så jäkla fult "Skulle aldrig låta" nä nä spänn fast ungen bara...

 

Vid 07:00 fick jag ett sms av mamma då var hon också vaken, Freija gick över till lilla E och mamma kommer över till mig så låg vi och snicke snacka en sväng innan frukosten. Frukosten var super, känns så lyxigt att bara kunna stiga upp och frukosten är framdukad, det är bara till att ta för sig. Frallor, yoghurt, juice, ägg, muffins, frukt ja allt smarrigt på en och samma gång. Minus för maskinkaffet bara. Jag vill ha rykade FÄRSKT morgonkaffe inte maskinkaffe, det är ingen höjdare. Efter frukosten gick barnen och badade igen. Mycket badande blev det. Påvägen hem stannade vi hos E och gammelmormor för en fika.

 

 

 

 

Hade helt missat att Mia Skäringer gästade Skavlan i Fredags. Tur att man kan checka in avsnittet i efterhand på svt-play. In och kika vettja.

 

 

Bjuder på en bild på den snygga mamman ;) Yeah! Osminkad och grann.

 

Nu ska vi alldeles strax bege oss ut och leka i det fina vädret och grilla korv. Kameran ska givetvis med kanske man får testa den ordentligt nu, för det är faktiskt inte gjort ännu. Tänkte skriva mer om våran hotellvistelse senare idag, det blev en heldel instagrammande därifrån som ni kanske såg. Nä hörni ut i solen och njut! Det är vi alla värda.

♥

 

Oj så bra vi har det jag och min lilla sköldpadda.

♥

 

Med närmare eftertanke ligger ju faktiskt julafton närmare än den där förbaskade födelsedagen, men man kanske kunde önska sig ett STORT påskägg innehållandes grejerna ovan ;) I LIKE!

 

Lite Instagrambilder från senaste tiden. Följ mig där vettja:Carolinvnilsson.

Jag är nog den mest känslomässiga människan som går i ett par skor. Blir jag rörd gråter jag, är jag glad gråter jag, är jag ledsen gråter jag, är jag arg gråter jag. Ja, jag är väl så där överkänslig som man tydligen kan vara. Såg ett program på tv4play ikväll och tårarna rullade ner för kinderna.

 

Undrar just om det är bra att vara såhär känslomässig, jag menar man måste väl ändå dra en gräns för det här gråtandet. Närå här har ni mig den vandrande tårkanalen ;)

---

Idag tog jag helg, imorgon ska jag och lilltjejen packa och bege oss iväg på äventyr. Freija längtar som tusan, hon har nästan lyckats tjata hål i huvudet på alla familjemedlemar under eftermiddagen och kvällen. Hon ser verkligen fram emot vår lilla tripp och det gör jag med. Baddräkten har hon packat ner, armpuffar och badring, så det lär bli endel plaskande för hennes del. Jag ska också packa ner bikinin och hoppas på att få bada lite bubbelpool. Vi åker imorn och kommer hem på Lördag så något långvägars blir det ju inte, utan det blir alldeles lagom, mysigt att få ha lite mor och dotter mys i 24 timmar.

 

Huvaligen idag var första gången jag såg ärren efter operationen. Jag jobbar verkligen i fel yrke jag kan inte ens se sår på mig själv... Fick kalla kårar och svimmningskänslor så jag var tvungen att ropa in förstärkning till badrummet. Mayday! Mayday! Emergency! Det hade läkt jätte fint enligt min käre karl, men det spelar ingen roll jag får ont i magen bara av att kolla på det. Haha. Liksom medvetenheten om att det har skurits med skalpell i min kropp och att det nu ska läka ihop... gaaaah! Man skulle hur som helst låta tejpen från op sitta kvar till den lossna och idag ca 2½ vecka efter så lossna den och det var dags att byta tejp. Nu får vi se hur ofta man får byta den här tejpen tror det blir oftare då den är smalare.

 

Nu ska det tejpas i minst 3 månader för att få så fina ärr som möjligt. Tur att jag har min såromläggare här hemma. Haha. Det är väl fasen så finkänslig jag är. Tänk om jag blivit tvungen att göra kejsarsnitt med mina barn då hade jag nog dött. Jag hade inte kunnat se på mig själv på evigheter utan att må dåligt och känna svimkänsla. Förra året skar jag mig ju i fingret ganska djupt och då fick Lina och Dessi rycka in jag vart ärligt talat vit i ansiktet och kände att nu svimmar jag! Men då kom dom mina änglar och plåstrade om mig :D Tur dom inte är så känsliga.

 

Blod, sår och elände ska hålla sig långt borta från mig.

 

Imorgon är det jobb på agendan igen. Ska jobba på ett ställe där det var jätte längesen jag var, men det ska nog gå bra ser fram emot det, sen är jag upptagen på kvällen också så det blir riktigt fullt upp imorn.

 

Kram♥

 

 

Igår när vi var på Barnenshus så tog Freija ett reklamblad med en tävling där man kunde vinna massor med Lego Friends. Tävlingen gick ut på att man skulle avsluta en saga på Legos hemsida, så nu har Freija med hjälp av mig skrivit en liten saga och skickat in. Hon berättade vad jag skulle skriva. Så nu håller vi tummarna. Hoppas att dom har lite överseende med att 5 åring inte skriver en saga på flera sidor som en 11 åring kanske skulle göra. Alla ska ju ha en chans att vinna tycker jag.

 

Annars kan jag varmt rekommendera Legos hemsida. Det finns massor med videoklipp och spel för barn där. Freija gillade sidan massor hon sitter i skrivande stund med hörlurar framför mannens dator och kikar på videoklipp och sjunger för full hals :)

 

 

Sitter på jobbet i skrivande stund och har en liten frukost-rast. Igår var vi upp till Haparanda för att köpa Freijas födelsedagspresenter. Skrivbord, skrivbordsstol, papperskorg och lite pennor och fina papper. Nu fattas bara en skrivbordslampa. Barnen var med på resan så jag fick lura Freijsan att jag handlade till jobbet, så nu säger hon att hon måste få komma och hälsa på mig på jobbet och rita och måla. Haha :) man får faktiskt lura barnen i rätt syfte.

 

Vi var även in på lite andra affärer när vi ändå var där jösses så mycket extrapriser dom hade överallt, men jag höll hårt i slantarna och slösade inte en krona i onödan. Vi var in på Barnenshus och kikade, Freija kärade ner sig i Lego Friends så det önskar hon sig i födelsedagspresent om någon vill ha ett tips! Hon har inget av det så hon önskar sig allt, hehe. Fattar inte varför Lego, små färglada plastbitar ska vara så jäkla dyrt! Lådan är jätte stor och så är det bara några få bitar i den. Man måste ju ha hur många bitar som helst för att kunna bygga och leka ordentligt med det.

 

Freija kommer ha sitt kalas på Påskdagen den 31 Mars det är ju hennes födelsedag, en Söndag. Inbjudningar kommer ska fixa med det ikväll eller imorgon.

 

Nä hörni, kram kram!

Jag tänkte skriva ett långt inlägg om en blogg jag ramlade över igår. En såndär "ungmamma" men jag skiter i det. Jag är inte den som är den, men man slutar då aldrig att förvånas över människors, barns, ungdomars DUMHET!  Men nä vi ska inte dömma någon efter en blogg.

 

Igår var jag på en speed-dejt. Åhå tänker ni nu är inte hon där både gift och har två barn. Jajjamän. Men det var inte vilken speed-dejt som helst utan en arbetsintervju. Med handen på hjärtat har jag aldrig varit på en sådan här "seriös" intervju jag kände mig lite tappad bakom en vagn eller nåt. Mina arbeten jag har haft här i livet har jag ramlat över som på en räkmacka. Jag har nästan aldrig behövt göra några större utsvävningar för att få något jobb utan det har liksom bara varit jackpot, men nu jäklar vad det annat. En riktig arbetsintervju.

 

Jag hann dock aldrig bli nervös för dom ringde på mobilen och fråga om jag kunde komma på stört. Ja vad svarar man? Självklart men jag är där om ca 30 min. Jag var ju tvungen att kasta på mig lite smink. Visst är det väl konstigt att om man sitter hemma och låtsas ska svara fint och ordentligt på frågor då går det hur bra som helst men när man sitter under pistolhot så snubblar man liksom på orden och svaren låter som något en treåring kunnat haspa ur sig. Eh, eh... ja vad heter det nu... eh... eh... att beskriva sig själv i text är ju hur plätt lätt som helst men att formulera sig i ord ja jag säger då det... Men det är väl bara att hålla tummarna nu för att man ändå kanske såg lite intressant och vettig ut. Jag var en utav dem yngsta sökande så hey ho välj mig! Jag blir en friskfläkt i erat team ;)

 

Idag är det Fredag och helg. Jag är ledig halva helgen, för jag jobbar på Söndag. Hoppas vi får det lika soligt och härligt som vi haft det resten veckan. Man blir så lycklig.

♥

 

 

 

Åh vad hon håller på våran snart 5 åriga brutta här hemma. Inget passar henne hon bestämmer och domderar på över alla här hemma, ja hon försöker iallafall. Skriker och stampar i golven som en annan Lotta på Bråkmakargatan. Är det den nya trotsen som är på intågande. Jag vet inte hur många gånger hon ska ha flyttat härifrån nu för att mamma och pappa är så dumma. Hon ska flytta till Angelica, Farmor, Mormor, Morfar, Zelina ja listan kan göras lång för varenda släkting är bättre än mamma och pappa.

 

Tänk att hon blir 5 år. Det låter så länge, tänk att hon funnits hos oss i hela 5 år och nu är hon less på oss och vill byta föräldrar. Sorgligt. Jag hoppas det är övergående för vi vill gärna ha kvar våran lilla tjeja och rå om henne ett par år till, fast egentligen tror jag inte alls att hon är less det är bara en fas hon går igenom. Hon säger saker för att uppnå en reaktion av oss föräldrar det är till att prova sig fram tror jag.

 

Freija längtar efter våren och sommaren hon tjatar om att hon vill bada utomhus och cykla. Jag håller med henne jag vill också ha vår, sommar, sol och värme. Nästa helg är jag och Freija bortbjudna på en liten mini weekend med hotellövernattning och bubbelbad. Freija vet inget ännu men jag tror hon kommer bli lycklig. Kul att få bada ju, både bubbel och bassäng. Det är en tidig födelsedagspresent från mormor och morbror. Dom ska också med och sällskapa med oss. Det kommer bli toppen. Kvalitetstid med några utav dom man håller kär. Tror det kan vara bra för Freija också och få den fulla uppmärksamheten. Samtidigt får ju Loke den fulla uppmärksamheten hemma med pappa. Loke och Freija behöver dessutom få vara ifrån varandra det händer så sällan så det är bra om det sker någongång så dom får sakna varandra.

 

 

Han är som klämmig våran lillkille såfort man plockar fram kameran så ska det spexas. Här visar han upp en äppelklyfta och bilderna blev helt out of focus eller så blev det kanske som spexarn ville, vad vet jag ;) Idag på eftermiddagen vart det tänkt att Loke och Freija skulle få följa med gammelmormor på en liten tur på Lomtjärn, men Loke han är inte mycket för uteliv och har väl aldrig varit skulle man nog kunna säga. Han sitter mycket hellre inne. Han gillar inte alls kylan. Varför vara ute när det är kallt när man kan vara inne där det är varmt det är väl hans motto här i livet. Annat är det med stora syster henne skulle det inte röra i ryggen om det så var 30 grader kallt hon gillar att vara ute hon, men det är ju så alla är vi olika.

 

Hur som helst så gick dom då ut alla tre, men fort var dom tillbaks för att lilleman ångrat sig och ville in igen. Så han hade fruktstund inomhus medan Freija och gammelmormor fortsatte ute.

 

Idag var det en mycket glad tjej jag hämtade upp på förskolan. Det var nämligen hennes tur att ta med sig bokpåsen hem. Det är ett projekt dom har på hennes förskola där alla barn varsin dag får ta med sig påsen hem och sedan ta med en bok tillbaks och visa upp för sina vänner. Spännande för allihop!

 

Freija var snabb att packa ner en bok i påsen hon valde en Kråke bok. Kråkes sifferbok för att vara exakt. Den är ju ganska lång och med mycket text men det ska nog gå bra iallafall. Tycker det var himla fiffigt av henne att välja den boken då hon senast idag kom hem med ett papper med målade siffror på. Kanske är det något hon finner extra intressant just nu, siffror. Tror damen kommer vakna tidigt imorgon för att vilja bege sig iväg till förskolan. Ska bli intressant att höra vad hon säger när jag hämtar henne sen. Hur det gick med boken och vad kompisarn och fröknarna sa :)

 

Förövrigt så är Kråke böckerna väldigt lärorika vi har nog nästan allihop. Dom har jag fått köpa av min lillebror som var med i den bokklubben då han var liten. Böckerna handlar om allt från hur bebisar kommer till världen och att resa i London. Så det är ett brett utbud och mycket att lära av. I böckerna finns det även frågor som barnen kan svara på medan man läser. Riktigt bra!

 

Jomen visst. Vi har varit utan mikrovågsugn i snart en månad. En liten dam drog ner den i golvet så den vart totalkvaddad. Man märker ganska fort vad mycket man använder en mikro. När det ska tinas grejer, värmas lunchrester, poppas popcorn osv osv. Hur tusan klarade man sig innan mikron kom? Ja jag känner mig helt handikappad utan mikro i hemmet, så det börjar vara dags att se sig om efter en ny. Den vi hade var silverfärgad och digital, denna gång vill jag ha en vit gärna digital men inte nån värsting som är super dyr. Har kollat runt på lite olika varianter och det verkar som att man får vad man betalar för.

 

Vet ni hur lång tid det tar att värma upp lunchrester i en ugn? Typ en evighet! Mot mikrons 3-4 minuter. Snacka om att man varit bortskämd. Först måste man vänta på att ugnen blir varm och sen ska maten stå därinne i typ 30 min också. Ja jag säger då det prisa mikrovågsuppfinnaren så mycket tid man sparar! :) Tänk om alla arbetsplatser var utan mikro då skulle man få svälta eftersom att lunchrasten oftast inte är längre än 30 min. Eller så skulle man få äta ute varje dag och då skulle man gå bankrutt istället.

 

 

 

 

Det blev kaffe och kaka med Dessi på balkongen, så himla härligt. Man blir så glad av det vackra vädret och det trevliga sällskapet. Är det månne lite vår i luften idag? ;) Think so!

 

Igår fick jag ett plötsligt sug efter något chokladigt-bakverk så jag och mannen slog på stort och gjorde både Kärleksmums och en Gullankaka (tror jag den hette) båda blev iallafall himla goda.

 

Idag tog vi med oss en låda Gullankaka och åkte till gammelmormor och fika med henne. Vädret är verkligen underbart idag, försökte sitta ute i solen och blogga med datorn men det gick inte alls. Solen var så bländande över skärmen så man såg ingenting, men efter det här inlägget ska jag nog gå ut och sätta mig igen. Det gäller att passa på medan de bjuds på solsken, imorgon är det back to work som gäller.

♥

 

Carola och Främling passade på att fira sitt 30 års jubileum igår på finalen av Melodifestivalen och jösses vilket liv det blev därefter varenda en hade en åsikt. Jag kan hålla med om att klädvalet inte var speciellt smickrande, men hon kanske inte har fått vara med och välja själv. Det kansker är någon super stylist och designer som skapat plaggen, dessutom ska det väl vara en lite modernare design på den dress hon hade för 30 år sedan färgen är ju nästan densamma.

 

Jag fick iallafall ståpäls framför tvn när jag såg och hörde henne få hela Friends arena i gungning och alla sjöng främling i allsång. Magiskt. Jag menar Carola är alltid Carola. När jag var liten var hon min största förebild. Jag vet inte hur många timmar jag har stått framför spegeln och sjungit hennes låtar i min barndom. Jag har många positiva och glada minnen till hennes låtar. Hon är en fin människa. Fast liksom många andra tycker även jag att hon kunde ha hållt sig till orginal versionen av låten och inte köra en nymoderniserad mix. Främling ska vara som den alltid har varit, så det så.

 

Ringde mormor lite på skämt igår och frågade vad hon skulle bjuda på för middag idag. Så vi blev bjudna på kalops. Ah vi bjöd väl in oss själva skulle man kunna säga och det var första gången. Vi äter sällan middagar tillsammans så nu tyckte jag det var dags att umgås då får man bjuda in sig själv. Nästa gång är det vår tur att bjuda till middag. Det får ske lite oftare än engång per år att vi äter ihop. Sist bjöd ju faktiskt vi till middag och det var "bröllopsmiddagen" det för ganska precis 1 år sedan ;) Kommer du ihåg det mormor? :) hehe.

 

Nåväl, maten var jätte god. Kalops är verkligen super smarrigt men det är inte så kul att göra själv tycker jag. Om jag inte minns fel är det även pappas favorit rätt. Mormor hade även gjort en gudomligt god sallad med både grönsaker och frukter i. Sen fick vi efterätt. Kidsen åt jätte duktigt dom också. Kul när man går bort sådär att dom sköter sig exemplariskt, fast det brukar dom ju göra ganska ofta nuförtiden. Det är som att trotsen försvinner mer och mer men man ska inte ropa hej snart går vi väl in i en ny period, men det gäller att ta tillvara på dessa guldperioder.

 

 

 

Dom första två dygnen är som en dimma. Ont! Hade jag vetat innan att det skulle göra så ont hade jag nog inte gjort någon OP. Men man vet ju som sagt inte innan man har provat. Jag tänkte att eftersom jag fött två barn utan smärtlindrig är väl detta lätt som en pannkaka. Grejen är ju då bara den att när kidsen är ute är smärtan borta och det är inte riktigt samma när man opererar sig här håller smärtan i sig.

 

Först i Tisdags började jag känna mig som en människa igen. Då hade även dom där höga morfindoserna gått ur kroppen och jag slutade må illa och började sakta men säkert kunna äta igen. Det blev små portioner men alltid något. I Tisdags fick jag även duscha för första gången. Sjukt skönt! Mannen fick tvätta håret på mig då jag inte kunde lyfta armarna så högt men resten klarade jag själv. Skulle aldrig ha klarat mig ensam under dessa dagar dock. Jag är skyldig mannen slavgöra i flera veckor efter det här. Jag är så sjukt tacksam så det finns inte. Vet inte hur jag ska kunna gott göra honom. Han har till och med shoppat en jeansskjorta åt mig hjärtat mitt. Han har varit så gullig och förstående kommit in och kikat på mig när jag sovit kollat så jag andads osv. Mitt hjärta♥

 

Att sova har dock inte varit det lättaste dom första två nätterna med morfinet i kroppen sov jag knappt alls jag var som uppjagad och vakna med ryck var tionde minut. Fy fan jag fattar fortf inte att dom där tabletterna är lagliga. usch. Men nu de senaste har jag iallafall sovit riktigt bra. Jag har bullat upp med kuddar i sängen och sover lite som prinsessan på ärten. Jag har från dag ett kunnat ta mig upp och ner i sängen själv vilket är jätte skönt så man inte behöver ringa på mannen såfort man kommer på att man är pinknödig eller nåt.

 

Nåt annat som jag tycker har varit och är jobbigt är detta tryck över bröstet. Nu känns det som en lättare elefant sitter på bröstet tidigare satt där TVÅ st av större sort så man har haft svårt att prata man blir lätt andfådd och kan inte höja rösten. Ni kan ju tro att kidsens resepkt för morsan som piper som är mus är lika med noll just nu. Ganska tokigt det där hur fort dom ser att morsan är i underläge då slår dom till dom små liven. Attans himla tur att pappan är hemma och håller familjelivet i schack.

 

Jaha, är det något annat... nä jag tror inte det. Nu längtar jag bara tills allt är som det brukar och kroppen är med på noterna igen till 100%. Det lär inte dröja länge för man känner sig bättre hela tiden.

 

 

 

 

Jag ångrar inte för en sekund att jag opererade mig. Är det något man är missnöjd med som går att fixa till eller som man får möjligheten till att fixa till tycker jag att man ska ta den. Alla har vi olika prioriteringar i livet. Själv känner jag att jag är 26 år med hela livet framför mig, jag har fött två barn, det är väl baske mig välförtjänt att få känna sig tillfreds och nöjd med sig själv. Innan barnen hade jag små bröst, men ja dom fanns där jag hade bröst. Efter barnen ekade det tomt. En kal tom bröstkorg, jag såg själv ut som ett barn på överkroppen. Inte speciellt kul när man är över 25 år. Jag vill kunna se mig själv i spegeln och tänka fan vad snygg jag är! Jag vill kunna klä mig som tjejer i min egen ålder utan att tröjor/tunikor/linnen hänger ner till naveln på en tom bröstkorg.

 

Vissa kanske tycker jag är helt knäpp som går ut med allt i bloggen såhär, men alla har ju rätt att göra vad dom vill med sin kropp. Man ska fasen vara nöjd över sig själv. Hade jag kunnat hade jag gärna tryckt in lite extra kilon i både ben och armar när jag ändå höll på men det vet vi ju alla att det inte funkar men jag är då ett steg närmare den jag vill vara resten får jag nog bli överens med gymmet om ;)

 

I Lördags var då dagen D äntligen här, eller äntligen och äntligen jag hade lika gärna kunnat tacka för mig och åkt hem igen så jäkla nervös var jag. Som tur var fick jag komma in på engång när vi kom fram till kliniken in och klä av sig och blev i tutad en massa piller, sen kom kirurgen och ritade på mig. Jag satt på den där britsen och hoppade upp och ner ungefär som att jag frös men jag frös inte jag var bara så jävla nervös. Narkosläkaren var mycket väl medveten om hur nervös jag var så ganska fort släpade han med mig till Op-salen och jag fick ta plats på op-bordet "Vaaad fan har jag gett mig in på???" var mina ord till alla människor som gick in och ut ur rummet. Sen la han en infart eller vad det heter i handen och en i armen och nu var vi påväg in i drömmarnas land. Tänk på något roligt sa han. Jag hade flera dagar innan planerat vad jag skulle tänka på. Mina barn när dom skrattade och kastade sten i Norge på den där stenstranden bilden som jag har som bakgrund på min telefon.

 

Hips vips så somnade man även fast man låg där i korta sekunder och tänkte nä nä narkosen biter inte på mig. Haha. Trodde jag ja. Rätt vare va blev man sedan väckt och hela operationen var färdig. Kändes som att det hade gått typ 1 minut fast det egentligen gått närmare en timme. När jag vaknade fick jag två sprutor i ryggen och ett super tight linne på mig, sedan rullades jag ut till uppvakningsrummet. Där låg jag helt själv men fick veta att det snart skulle komma en tjej till. På själva uppvaket var jag eld och lågor tjattra som aldrig förr och bad om att få min telefon. Jag ringde mamma, pappa, mannen och så instagrama jag ju ;P Jösses jag var så hög så hög så hälften vore nog. Då visste jag ju inte att jag var hög jag kände mig ju precis som vanligt.

 

Jag gick på tolatten, det kändes som att gå på moln. Man hade liksom inte ont nånstans. Jag fick en macka, nyponsoppa sen kom en sköterska med tidningen Elle finns det nån sämre tidning. Var tvungen att fråga om dom inte hade nåt mer skvalleraktigt då fick jag Ica Kuriren istället. Haha jorå skvaller vare... eller? Sköterskan upprepa flera gr att jag var så snygg... jaha jo man tackar tillsist vart det lite uttjatat. Men visst var det kul att höra. Mitt framför där jag låg var det en stor dörr och utsikt över ett annat rum där sköterskorna/läkarna satt och knappra på datorer. Kirurgen satt där en sväng och då hojta han och fråga hur det var jag gav tummen upp och ropa "fina fisken" haha usch vad jag skrattar åt det idag.

 

Klockan typ 12:00 kom det in en annan tjej som var ny op. Hon var inte alls lika piggelin som mig hon bara sov. Skit trist tänkte jag, jag som ville ha någon att prata med. Så vid 13:00 tiden åkte jag hem. Då började helvetet och man var inte så jävla kaxig längre. I bilen hem började jag må illa av morfinet jag hade fått. Inte visste jag att dom proppat mig full med sånt som man dessutom blev illamående utav. Fick ju även med mig dessa morfintabletter hem men dom har jag bojkottat helt och bara använt mig utav alvedon och ipren.

 

 

 

 

Efter ca 08:00 har jag ändå fått sova ett par timmar, om man bortser från en karl som sprungit in och väckt mig med jämna mellanrum och kollat hur jag har det. Det känns ganska bra, men helvetes ont. Knappt värt smärtan må jag säga och jag tänker icket ta dom där hokuspokustabletterna jag fick med mig. Jag får klara mig på Alvedon och Ipren för dom där andra dom gjorde då bara mer skada än dom var bra. Var typ i värsta illamående, ångest ruset hela natten, riktigt äckligt vad det. Speciellt när man var själv ja alla andra här hemma sov ju. Jag kommer aldrig kunna bli varken knarkare eller alkoholist för jag hatar att vara påverkad.

 

Igår när jag Instagrama och skicka sms till nära och kära vad jag nog riktigt upp i det blå iallafall. Läkaren frågade från ett annat rum hur det var med mig jag gav tummen upp och hojta "Fina fisken" haha. Ja jösses. Detta är då inget jag kommer att göra om om jag inte blir tvingad.

 

Kanske kan skriva en lite mer utförlig op-berättelse sen om någon är intresserad, om inte annat så kan det ju vara kul att ha kvar för en själv. På återseende.

 

Vad fan har jag gett mig in i? Önskar inte min värsta fiende det här. Jag är så jäkla påverkad av all tabletter så det ger motvänd effekt. Jag kan inte alls sova och är inne på andra dygnet nu. Det snurrar över allt. Det trycker över hela bröstet, ungefär som att ha en elefant sittandes på det, men hela natten har jag då lyckats ta mig upp själv för toabesökt osv. Jag försökte sova på soffan först men jag tog med mig alla grejer till sovrummet och nu har jag suttit/legat här i flera timmmar utan en blund. Jag kan somna korta 10 mins nappar men inget mer. Gaah!

 

Blir som lite irriterad på den där jävla kliniken också som ska skicka hem en såfort. Jag hade nog gärna sovit över. För det har inte varit en rolig natt med illamående och allt man är ju orolig också.

 

Nä hörni, på återseende!

 

Den här buketten kom min fina man hem med i förmiddags. Dom doftar underbart. Riktigt stora och väldoftande rosor. Tänk att vi varit tillsammans i 8 år idag och varit husband & wife i 1 år. Tokigt så fort tiden går. Vi har inte firat något speciellt då jag går här hemma i nervösa tider inför min morgondag. Ska stiga upp klockan 05:00 och genomgå ytterligare en Descutandusch innan min op. Descutantvätten var verkligen en volymboost för håret haha det står jäklar rakt upp från rötterna för att det slet så mkt på håret. Det lär bli inpackningar sen för det var inte i den positivabemärkelsen det blev volym snarare trollhår.

 

Ni lär väl kanske höra ifrån mig imorgon eftermiddag. Om inte annat så älskar jag er mina när och kära!

♥

P.S Freija och Lokes Shopping kommer upp om någon dag eller så. Det har varit så mycket på senaste.

 

 

 

Idag firar vi 1 årig bröllopsdag och 8 år tillsammans.

♥