Me and Bruno my friend.

Igår kväll tog jag Bruno (cykeln) till jobbet, jag trodde mördarbacken skulle vara just mördarbacke på cykel men ack så fel jag hade jag klarade nästan hela backen utan någon större ansträngning, tänka sig vad skenet kan bedra. Den är ju nog jobbig att gå upp för den där backen. När jag skulle hem imorse regnade det. Det var bara till att hoppa upp på mina bruna springare och susa ner för mördarbacken och jag var hemma på 2 minuter. Det kändes himla lyxigt att krypa till kojs i en mysig säng när regnet smattrade mot fönstret. Sånna dagar gör det liksom ingenting att man måste sova på dagen.
 
Tyvärr har jag inga roliga kamera bilder att visa idag, men några från Instagram kan jag ju bjuda på.
 
 
1. Loke sitter bak på min cykel och hojtar "Fortare mamma, fortare"
2. Freijsan vill ha en crossare så himla duktig tjej som körde helt själv.
3. I Söndags gjorde mannen pannkaksbrunch här hemma.
 
Följ mig gärna på Insta Carolinevnilsson.
 


Kommentarer
Minna

Är det lomtjärnsbacken du pratar om? :) Isf upplever jag exakt samma sak! Otroligt jobbig att gå upp för, men desto lättare att cykla. Konstigt! :)

Svar: Haha exakt den backen menar jag ;P
Caroline Nilsson

2013-06-12 @ 16:52:54
URL: http://www.baraminna.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0