I Fredags dammade jag av Bruno och tog en premiärtur hem till Johanna på kvällen. Har hört att det ska vara lättare att cykla än gå när man har foglossning, ja men tjena! Efter halva vägen hoppade jag av cykeln och hade jag inte hållt mig i den hade jag ramlat ihop för benen bar mig inte. Riktigt läskigt och när jag cykla hade jag en konstant sammandragning både på tur och returen. Det blir inga fler cykelturer innan magen är borta kan jag ju meddela. Hurvens. Jag som cykla så mycket förra sommaren och hösten jag tycker det borde gått lätt, men kroppen verkar ha glömt bort det.