Pappa har den senaste tiden ringt med tråkiga besked. Det ena tråkigare än det andra. Igår lämnade min 21 åriga kusin jordlivet. En alldeles för ung människa. Varje förälders mardröm har inträffat. Det finns inte ord för sorgen. Jag tänker så mycket på min faster och hennes man. Mina kusiner, jag hoppas dom har stöd från varandra och omgivningen. Jag skulle så gärna vilja göra något för dom men jag vet inte vad. Tankarna surrar runt i huvudet, minnen från barndomen. Lilla lilla Robban. Igår brann ett ljus här hemma. Ett ljus för dig och de dina. Hoppas nu att farmor och farfar din mormor och morfar tar hand om dig.